Förbannad, trött och tjurig!

Rubriken sa allt!

Jag är så förbannat irriterad och tjurig på allt och alla (det kan mamma intyga med mitt fina vokabulär i bilen på väg hem tidigare idag, inte mot henne då, men mot alla runt omkring oss) Typ ord som "Stressad jävla kommunistgubbe på väg till ett jävla möte" och andra liknande.
Och helvete och fan och skit och fan igen.
Hela veckan har jag gått och irriterat mig i det tysta på saker.
Jag blev tillexempel förbannad häromdagen när jag kom hem från ridningen och mina muffins som jag bakat var slut, så jag tog två bananer istället, gick upp till rummet och fick sedan kommentaren av Alice "det där var mina bananer." Då brast det i huvudet för mig. Jag morrade något i stil med "NÅGON har ätit upp mina muffins, och inte är det jag!" sedan fick jag ha bananerna ifred utan andra kommentarer.

Igår skulle jag göra mackor på kvällen, så jag tog fram brödskivor och smöret, sedan när jag skulle ha osten så hittade jag den inte någonstans. "Vafan!?" tänkte jag, ropade på mamma och hon sa att osten var nog slut. Då blev jag sur. HURFAN KAN OSTJÄVELN TA SLUT PÅ SÅ KORT TID!? Sen efter att ha stirrat i kylskåpet ett tiotal gånger till gav jag upp.

Haha, tillochmed Marika reagerade igår när jag åkte med henne, Lissan och Donna upp till stallet och jag bara satt i baksätet och morrade. Hon trodde visst inte att jag kunde vara sur.

Men jag tror att de här hemma har reagerat. Har i stort sett bara suttit i sängen och tjurat medan Spotify spelat aggressiv musik som System of A Down och Marilyn Manson.

Men jag måste faktiskt erkänna att min horoskopsbok har läskigt rätt när det står att jag är känslig, kluven, passiv och att kännetecknet för mitt stjärntecken är att jag står med benen i kors för att försöka få ordning på min inre kluvenhet. Jag har också väldigt lätt för att få ångest. Och det kan jag hålla med om. Min beslutsångest är grov. Jag är också oförutsägbar, vilket också stämmer bra, för ibland känner jag inte ens igen mig själv.

Jag skulle nästan kunna kalla mig för schitzofren, för ena stunden är jag glad, sedan är jag irriterad, förbannad, ledsen, deprimerad, sedan glad igen.

Senaste tiden nu har jag bara suttit och lyssnat på Winnerbäck, det är bara han som förstår mig för tillfället.

Jag diskuterade mitt humör med mamma och jag påstod att jag kanske kommit tidigt i klimakteriet eller nåt. Då svarade mamma "Nej, det hoppas jag inte, du ska väl hinna få barn och sånt." Jag skrattade och svarade "Tror du någonsin att någon kommer vilja bli tillsammans med en klimakteriekossa som mig?!" Haha, vi skrattade lite till, sedan ändrade jag det till PMSkossa och andra fina ord innan vi släppte ämnet.

Och tack alla ni som säger att ni finns, det betyder mycket, men det är så rörigt för mig själv också så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag gör det som är typiskt för mitt horoskop, jag stänger in mig själv.
Och er som jag faktiskt har försökt att prata med, ni är så otroligt älskade för att ni lyssnat, även om det har låtit förvirrat och galet och knäppt och allt det där. <3 

Nej, nu ska jag sluta sitta här och gräma mig, mer Spotify och Winnerbäck till folket!
(Och choklad och Hustler <3)

kjhgfd

Kommentarer
Postat av: Liz

Lilla vän<3

2010-09-04 @ 12:26:08
URL: http://lillagoajag.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0